En rejäl pension för alla!

▶ Återinför en modell liknande det gamla ATP-systemet
▶ Höj garantinivån rejält
▶ Använd fonderade medel till långsiktiga investeringar

År 1994 drogs riktlinjerna upp för en ny pensionsreform, som sedermera röstades igenom i riksdagen av socialdemokraterna och fyra borgerliga partier. Det innebar att det gamla ATP-systemet, där pensionen grundades på de 15 bäst betalda åren av sammanlagt 30 yrkesverksamma år, gick i graven. ATP-systemets avskaffande motiverades med att det blivit för dyrt eftersom de förvärvsarbetande i framtiden skulle tvingas försörja allt fler äldre.

Det nya pensionssystemet, som började introduceras i slutet av 1990-talet, har bland annat missgynnat låginkomsttagare, kvinnor, deltidsarbetande och sjukskrivna. Den främsta orsaken till det är att pensionens storlek baseras på den enskildes sammanlagda livsinkomst. Därtill spelas det nu hasard med våra framtida pensioner genom att en del av de inbetalda medlen – med kortsiktigheten som ledstjärna – kan placeras i vilken typ av värdepapper som helst, det så kallade premiepensionssystemet.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde år 2006 har flera jobbskatteavdrag genomförts för den förvärvsarbetande befolkningen. Skatten för pensionärer har däremot endast till en liten del sänkts, vilket medfört att klyftan mellan den arbetande befolkningen och de som inte längre står till arbetsmarknadens förfogande vidgats. Inför riksdagsvalet 2014 kan därför Sveriges pensionärer komma att spela en avgörande roll för valresultatet. 39 procent av befolkningen som är äldre än 65 år kan enligt en opinionsundersökning tänka sig byta parti beroende på hur de olika partierna ställer sig i pensionsfrågan.
Sverigedemokraterna har redan – på klassiskt högerpopulistiskt manér – lanserat ett förslag om höjda pensioner på 400 kronor i månaden, som ska finansieras genom minskad asyl- och flyktinginvandring. Ulla Hoffman, som var Vänsterpartiets representant i den utredning som tog fram underlaget till det nya pensionssystemet 1994, föreslår införande av ett pensionssystem, där pensionen baseras på de 20 bästa åren på totalt 35 yrkesverksamma år.

Sverige har idag en betydligt högre bruttonationalprodukt än för 20 år och vi socialister ser ingen anledning att skärpa kraven i förhållande till det gamla ATP-systemet för att kvalificera sig för full pension. Vi socialister föreslår också en rejäl höjning av garantinivån, så att även människor med inte så många år i arbetslivet och deltidsarbetande kan se fram mot en trygg ålderdom.
Till stor del bör denna reform finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgiften, inte minst mot bakgrund av att Sveriges företagare under alliansens tid vid makten favoriserats med stora skattesänkningar. Pensionspengarna ska placeras i räntebärande fonder och användas till långsiktiga investeringar i den gemensamma välfärden, som exempelvis byggande av hyresrätter, kollektiva transportmedel och klimatomställning – till skillnad mot idag då de inte så sällan placeras i kortsiktiga värdepapper på en redan övergödd finansmarknad.

Veckotidningen Internationalens ledare nr 5 2014