Sverige hotas av vänstervridning. Hundratusentals elever, åldringar och vårdbehövande kommer att förlora sina skolor, hemtjänster och vårdcentraler. Valfriheten avskaffas. Skatterna chockhöjs. Ekonomin slås i spillror …
Larmsignalerna i Almedalen från Reinfeldt, allianskollegorna och näringslivets lobbyister visade vad som vankas när valrörelsen drar igång på allvar i augusti. En kärnpunkt i de borgerliga attackerna handlar om vinsterna i välfärdssektorn. Den massiva folkopinionen mot att privata företag plockar ut vinstmiljarder från skattefinansierad välfärd har sporrats av riskkapitalbolagens snabba klipp och skattesmitning.
Men den största delen av välfärdsbolagen drivs inte av riskfonder utan av konventionella aktiebolag. De skatteplanerar, berikar sina ägare och värjer sig mot demokratisk insyn och styrning. Friskolornas riksförbund försvarar aktiebolagsformen bland annat just mot offentlighetsprincipen. 13 procent av bolagsskolorna skulle, enligt förbundet (DN 8 juli), lägga ner verksamheten om de påtvingades öppenhet, 42 procent om de tvingades överge aktiebolagsformen.
Därför drar nu borgerligheten sin lans till försvar för just aktiebolagsformen. Utan ”normala företag” som på vanligt sätt också kan eftersträva plusresultat skulle hela den så kallade valfrihetsrevolutionen kastas tillbaka lyder varningsorden. ”Vänsterhotet” innebär att människor inte längre ska kunna välja – och välja bort – dagis, skola eller vårdgivare.
I ett försök att anlägga moteld lanserade Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Almedalen ”nästa steg”, efter vinstjakten. Det handlade om demokratisering av välfärdssektorn i riktning mot ökat personal- och brukarinflytande. När vinstintresset avskaffas kommer, trodde Sjöstedt, en del välfärdsbolag att omvandlas till ideburna och vinstfria verksamheter medan andra avvecklar och kan återtas av det offentliga med möjlighet för de anställda att ta över. Det kan ske i form av personalkooperativ eller som ”självstyre inom det offentliga”. Då skulle, enligt förslaget, mångfald och medbestämmande ersätta vinstmaximeringen.
Naturligtvis bemöttes utspelet med hån från bolagsförsvararna. Utan aktiebolag inte en chans till mångfald och valfrihet, var budskapet. Och det är sant; där demokratiskt löntagarstyre går in, går kapitalintresse ut. Men är det utträdet synonymt med ”mångfaldens” död? Ja, om mångfald mäts i firmanamn. Nej, om människors kreativitet frigörs genom demokratiskt självstyre. Därmed ställer Sjöstedts ”steget efter vinstjakten” egentligen den djupare frågan om vilket samhälle vi ska ha.
Sorgligt nog bidrar Miljöpartiet nu till att fördunkla vad som står på spel. Trots kritik mot följderna av vinstjakten – och vårens kongressbeslut som tycktes avvisa vinstdrift av välfärdssektorn – försvarar Gustav Fridolin vinstmotivet i välfärdsföretag. Den som investerar kapital i exempelvis en skola ska kunna få ut sina satsningar och återinvestera överskotten.
Att S-ledningen under Löven sedan länge avfärdat de fackliga kraven på vinstförbud för att hellre prata kvalitetsregler, hör till bilden inför augustis eskalerande valrörelse.
Kampanjen mot ”vänsterspöket” gäller då inte bara eller ens kanske främst, att rädda en alliansregering utan att just förflytta politikens kompromisspunkter högerut. S och MP håller dörren vidöppen för de vinstdrivande aktiebolagens fortsatta verksamhet inom skattefinansierad välfärd. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt söker hindra att skräckpropagandan slår igen dörren för kritiken av själva profitmodellen. Därför uppmanar Socialistiska Partiet till en röst på V i riksdagsvalet samtidigt som vi inom folkrörelsen för gemensam välfärd fortsätter att skapa opinion för att förbjuda vinsten i vår gemensamma välfärd.
Veckotidningen Internationalens ledare nr 28 2014
Upptäck mer från Socialistisk Politik
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.