”Är en annan värld möjlig eller omöjlig?”

”Den som försöker bygga en bred radikal vänster i Europa ställs inför valet att antingen kapitulera och avstå från en konsekvent vänsterpolitik, eller att fortsätta med en antikapitalistisk linje baserad på de arbetandes behov och folkliga mobilisering.”

DEN NYA VÄNSTERN. Den politiska logiken är obeveklig. De nya politiska vänsterformationerna i Grekland och Spanien får återverkningar i hela Europa och är av enorm betydelse för hela den europeiska vänstern.

>>LÄS OCKSÅ. Stathis Kouvelakis: ”Folklig enhet” har fötts!

I medierna tenderar man att tala om ”systerpartier” när man hänvisar till Syriza i Grekland och Podemos i Spanien även om så inte är fallet. Visst finns det likheter, men också skillnader.

Syriza bildades efter en våg av generalstrejker och efter att flera vänstergrupper gjort gemensam sak och lyfte fram en politisk plattform baserad på ett nej till åtstramningar och en omförhandling av skulden.

Podemos i Spanien bildades av en grupp vänstersinnade universitetslärare runt den karismatiske Pablo Iglesias, i samarbete med medlemmar från Fjärde Internationalens spanska sektion Izquierda Anticapitalista. Tillsammans skapade de ett nytt politiskt projekt mot nyliberalismen, inspirerade av argentinaren Ernesto Laclaus idéer och den spanska massrörelsen indignados.

Syriza och Podemos har varit och är parallella processer och även vi har mycket att lära av vad som sker i Spanien och Grekland.
I Grekland vann de tyska bankirerna en seger i och med Tsipras kapitulation. Naturligtvis får detta återverkningar bland de som strävar efter att se Podemos i Moncloa-palatset. Den som försöker bygga en bred radikal vänster i Europa ställs inför valet att antingen kapitulera och avstå från en konsekvent vänsterpolitik, eller att fortsätta med en antikapitalistisk linje baserad på de arbetandes behov och folkliga mobilisering.

Efter Tsipras beslut att för tredje gången kapitulera för trojkan valde tjugofem av Syrizas parlamentsledamöter att politiskt försöka organisera det grekiska folkets ”oxi” och därmed föddes Folklig Enhet. Podemos ledning valde emellertid i detta läge att villkorslöst stödja Tsipras vilket skapade besvikelse bland Podemos anhängare. Anticapitalistas, Podemos medgrundare, valde i stället att solidarisera sig med Syrizas vänster och stödjer därför Folklig Enhet. Det är en antikapitalistisk logik.

>>LÄS OCKSÅ. ”Vi vill vara en röst för folket som sade nej”.

Vi socialister kan inte undvika att ta ställning. Vi beklagar djupt att Tsipras gav upp det ursprungliga projektet. Vi stödjer därför Folklig Enhet. Vi ställer oss på den sida av Syriza som hävdade att det fanns ett alternativ: att man kan säga nej till memorandum, att man kan bekämpa trojkans påbud och att i detta historiska vägskäl krävs organisationer som står fast vid att det går att bryta åtstramningen.

Den tidigare grekiska finansministern Varoufakis sade vid ett evenemang i Paris som anordnades av det franska Socialistpartiets vänsterflygel för några dagar sedan: ”Greklands vår har krossats, inte av stridsvagnar utan av banker”. Varoufakis anklagade Syriza för att ha förrått det grekiska folket. Men trots det mycket hårda bakslaget i Grekland pekar dynamiken åt vänster.

Jeremy Corbyn, socialistisk kandidat i Labourpartiets primärval i England skapar nu hopp hos tusentals arbetare, ungdomar och sympatisörer. Corbyn håller på att starta en politisk jordbävning som oroar det brittiska etablissemanget och finansvärlden.
Den 23 oktober anordnar den brittiska tidningen The Guardian en debatt mellan Podemos generalsekreterare Pablo Iglesias och Varoufakis. Den ena stöder Tsipras och den andra kritiserar Tsipras. Debatten kallas ”Den nya europeiska vänstern – En framtid för Europa? Det skulle lika gärna kunna kallas: ”Är en annan värld möjlig eller omöjlig? – Går det eller går det inte?”.

Det finns som bekant ingen naturlag som säger att världen inte går att förändra. Tvärtom, det finns en universell materiell verklighet som varje dag visar oss att ett systemskifte är absolut nödvändigt. Den europeiska vänstern har en hel del att ta itu med.

Veckans ledare i Internationalen.