Göteborg: ”Korruptionbubbla förpestar staden”

Jorge | | Göteborg


 

Lars Henriksson

Trögt stiger nu den ena mutskandalen efter den andra upp till ytan, som sumpgasbubblor ur ett jäsande träsk. Frågor ställs om orsaken: är göteborgare mer korrupta än andra, eller är vi tvärtom hederligare eftersom det är här den, enligt Göran Johansson, alltid skumma byggbranschens metoder som kommer upp i ljuset? Eller beror det på den gubbiga ”göteborgsandan” där maktens män löser saker i korridoren på tu man hand utan demokratisk insyn?

Säkert finns många enskilda skäl till varför mutaffärerna flyter upp just nu och här. Men under alla dessa finns en mer grundläggande orsak som sällan berörs i den politiska debatten eftersom det råder en tung blocköverskridande enighet om den: marknadsanpassningen av politiken.
Den gemensamma sektorn har byggts upp för att tillfredsställa de många behov som marknaden misslyckats med. Sedan årtionden håller denna tillgång på att omvandlas till en handelsbod där politikerna bara alltför villigt tagit på sig rollen som köpmän.
Den offentliga verksamheten läggs ut på entreprenad, privatiseras eller bolagiseras i allt högre utsträckning och i den verksamhet som ännu finns kvar i gemensam ägo leker politiker och tjänstemän affär genom köp- och säljsystem eller beställar- och utförarmodeller. Allt för att efterlikna det privata näringslivet.

Också de politiska partierna går samma väg; 1965 fanns det 25 förtroendevalda per 1000 invånare, 25 år senare knappt fem och för varje mandatperiod försvinner ytterligare tusentals. Medlemmarna lämnar partierna som ändå kan kompensera med bidrag till anställd personal. De stora partierna blir mer lika företag, politiken professionaliseras, styrs av förvaltningarnas tjänstemän och medborgarnas inflytande krymper i alla ändar.

Men ju mer den offentliga verksamheten närmar sig affärsvärlden desto längre bort hamnar den från medborgarnas demokratiska kontroll. Och desto större risk för korruption och oegentligheter. Redan den fria företagsamhetens store teoretiker Adam Smith konstaterade på 1700-talet att ”människor från samma näring kan sällan träffas, ens för att roa eller förströ sig, utan att konversationen slutar i en konspiration mot allmänheten”.

Skall sådana konspirationer förhindras duger inga etikkurser eller tipsartelefoner. Det kommer alltid att finnas skrupelfria individer som tar de tillfällen som finns för att berika sig själva. Det gäller helt enkelt att se till att sådana frestande tillfällen blir så få som möjligt i den kommunala verksamheten och att de lätt kan upptäckas.

Då krävs det att vi vänder kursen, att vi tar tillbaka och utvidgar makt och inflytande över det som är vårt. Färre bolag, mindre tjänstemannavälde och ett slut på marknadsanpassningen i den gemensamma sektorn. Och i stället mer insyn, öppenhet och folklig kontroll.
Ty, för varje ny del av verksamheten som släpps iväg på marknaden ökar risken att ännu en stinkande korruptionbubbla brister och förpestar staden.

Lars Henriksson, bilarbetare och förstanamn på Socialistiska Partiets valsedel i kommunalvalet i Göteborg.

Texten är hämtad från ETC Göteborg