Högern applåderar löneavtalen

Jorge | | Fackligt


Folkpartiledaren Jan Björklund, liksom diverse centerpartister, applåderar det ena löneavtalet efter det andra. Senaste gäller det nu Kommunals uppgörelse med SKL som också innehåller så kallade “ungdomslöner” – vilket naturligtvis bara handlar om en lönesänkning. Ett genombrott för ungdomslönerna, säger Björklund.
Såväl Moderater som Socialdemokrater har inte velat ställa sig bakom kraven på sänkta ungdomslöner, men det är just dessa krafter som nu är i full färd med att genomföra dem i praktiken. Moderater på arbetsgivarsidan av förhandlingsbordet och sossar på toppositionerna inom facken.

För arbetsköparna handlar det självfallet om att få ned lönekostnaderna. Ungdomar anställs och i samma mån blir några andra överflödiga. Kapitalismen är i kris, någon expansion sker inte, arbetslösheten förblir lika hög. Personer ur reservarmén av arbetslösa byts ut – kostnaderna blir lägre.
Det här är gammal beprövad krispolitik. Den har aldrig fungerat – annat än som ett race mot botten. I den internationella konkurrensen följer andra kapitalägare efter och använder samma koncept. Effekten av lönesänkningen blir kortvarig när alla andra gör samma sak. Som ett brev på posten kommer kapitalisterna snart att ställa nya krav på att de anställda ska göra nya eftergifter när det gäller löner och anställningsvillkor.

Ungdomslöner, tillfälliga anställningar, påtvingade deltidarbeten, ökad användning av bemanningsföretag – se där några av de vapen som arbetsköparna använder sig av. Inget av detta kommer att lösa den kapitalistiska krisen, bara förvärra den på sikt.
Vinsterna har vuxit kraftigt på lönernas bekostnad. Men detta leder bara till mera spekulation. Vad som behövs är en offensiv politik från arbetarrörelsens sida för att bryta den negativa utvecklingen. Det behövs en omfördelning från de rika till vanligt folk, från privat lyxkonsumtion till satsningar på gemensam välfärd och grön omställning. Då skulle vi också få jobb – för både unga och andra.