Seger igen!

Och vi som vant oss vid att aldrig få uppleva en seger! Nu är det 2011. Inte för första, inte för andra, utan för tredje gången detta år får vi se människor rusa ut på gatorna i extatiskt jubel, tända natthimlen med fyrverkerier, hamra på diktatorns porträtt, dansa in gryningen, förvånat se sig om i […] Läs mer …

Libyen: Skicka vapen till rebellerna

Den 18 juni presenterade The Guardian ett sensationellt avslöjande om händelserna i Libyen. Tusentals dokument som rebeller beslagtagit i och runt Misrata visade svart på vitt hur Muammar Gaddafi beordrat krigsbrott mot civila. Regimens styrkor fick, för att bara ta ett exempel, i uppdrag att utplåna Misrata och ”göra det blå havet rött” av blodet […] Läs mer …

Egyptens öde skrivet i sand

Varje skildring av läget i Egypten är skriven i sand när nu revolutionens stormvind drar fram. Politikens officiella scen står plötsligt tom och utvecklingen bestäms i dess ytterkanter: å ena sidan i den hemliga diplomatins, säkerhetstjänsternas och militärstabernas mörka vrår och i andra ändan, torgets offentlighet. Troligt är att den mäktiga och västlojala militären – […] Läs mer …

Allt stöd till den egyptiska revolutionen!


”Mubarak ditt flyg till Saudi-Arabien väntar på dig”. Miljoner demonstranter skanderar nu dessa ord på gator och torg i Egyptens större städer, trötta på diktatur, korruption, massarbetslöshet och milsvida sociala klyftor. Likt revolutionens stormsvalor är ungdomsgenerationen navet i de rådande protestyttringarna. Det är inte förvånande i ett land där majoriteten av befolkningen är under 30 år. Egypten har dessutom en välutbildad yngre befolkning. Varje år sprutar landets lärosäten ut tiotusentals nya akademiker, men det är till en verklighet som inte har mycket att erbjuda i form av anställningar och en trygg social vardag. Att demokratikraven nu reses höga över hela arabvärlden är inte heller förvånande. Av Arabförbundets 22 medlemmar är det under det senaste decenniet endast två som hållit några fria val värt namnet: Libanon och Palestina. Arabvärlden har, trots stora omvärldsförändringar, bibehållit sin ålderdomliga mix av shejkdömen och auktoritära despotier. Det folkliga missnöjet har dock alltmer stegrats. Liberala debattörer har en tendens att se denna brist på demokrati som ett specifikt förklenande arabiskt karaktärsdrag. Ingenting kan dock vara mer missvisande. Roten till arabvärldens demokratiunderskott är i själva verket att västvärldens imperialistmakter gett ett massivt stöd till en mängd diktaturer och motarbetat folkliga demokratisträvanden – och då ytterst med syftet […] Läs mer …

Intervju: Olivier Besancenot i Tunisien

”Från och med nu, vet jag att revolutionen är möjlig” Olivier Besancenot är i Tunisien från och med denna tisdag för att själv se den pågående revolutionen i landet. För nättidningen JDD.fr, talar NPA:s talesman om sina intryck. Hur är vistelsen i Tunisien? Det är något jag aldrig sett förut. Jag tillhör en generation av revolutionärer som […] Läs mer …

De visar vägen

Araber kan inte det här med demokrati. De är ensamma i världen om att sakna känsla för folkstyre. De är outbildade, irrationella, fast i klantänkande, servila mot auktoriteter – och framför allt: de är muslimer. Eller som PM Nilsson skrev i en ledare i Expressen år 2006: ”Efter decennier av förtryck är arabvärlden ett sorgligt […] Läs mer …

Tunisien: den sociala och demokratiska revolutionen är på marsch!

Uttalande från sociala rörelser i Tunisien: Det tunisiska folket har gjort en dramatisk entré på den politiska scenen! Genom en social och demokratisk revolution på 29 dagar lyckade man jaga bort diktatorn Ben Ali. Det är en stor seger. Det är en stor dag för oss alla, som vi delar med alla de som kämpar […] Läs mer …

En härlig doft av revolution


Den in till märgen korrumperade diktatorn Ben Ali har drivits på flykten av ett folk i uppror. Hans familj hade plundrat nationen in på bara benen och samlat på sig makt över landets ekonomi samtidigt som hundratusentals välutbildade ungdomar tvingades till arbetslöshet eller ambulerande småjobb. Nu är han borta. Socialistiska Partiet hyllar den tunisiska ungdomen och den arbetande befolkningen som visat att även en till synes orubblig diktatur kan störtas när ett beslutsamt folk reser sig. För första gången har de förtryckta klasserna i ett arabiskt land gjort uppror och kastat av sig en förtryckarregim. Nu darrar regionens envåldshärskare, militärjuntor, monarker och oljeprinsar inför tanken att doften från den tunisiska revolutionen ska sprida sig. Det är en ännu ofullbordad revolution som tar sina första steg mot frihet. Efter femtiofem år av envälde och diktatur är den organiserade politiska oppositionen liten och svag. Det öppnar vägen för medlemmar ur den härskande klassen och dess representanter i diktatorns politiska arm RCD–Konstitutionella demokratiska församlingen, att behålla makten i det existerande parlamentet. Socialistiska Partiet menar att inget förtroende kan ges de hantlangare till Ben Ali som nu utser sig själva till interimspresident och premiärminister och som kallar till bildande av en regering styrd av […] Läs mer …