Fukushima – vad hände sen?

Alla minns vi de dramatiska bilderna från jordbävningen vid Fukushimas kust i Japan och den kärnkraftskatastrof som följde i naturkatastrofens spår. Men vad hände sedan och vad händer nu och i framtiden.

Vi har all anledning att oroa oss. Svensk elförsörjning är helt beroende av kärnkraft och även om vi inte behöver ligga vakna om nätterna och bekymra oss för jordbävningar kan ett haveri hända här, även om det inte kan hända, för att nu travestera Tage Danielsson. I veckan var det en kvarglömd dammsugare inne i Ringhals som blivit som ett fiskben i halsen på all produktion och är det inte stopp där så fallerar säkerheten i Forsmark eller Oskarshamn. Vi kommer aldrig ifrån den mänskliga faktorn eller terrorhot i en oerhörd komplex verksamhet som egentligen inte tillåter några avvikelser. Förespråkarna för kärnkraft brukar säga att vi inte kan göra oss beroende av vindkraft eftersom det är vindstilla vissa dagar. Uppenbart står deras egna reaktorer också stilla – i månader. Trots alla löften om motsatsen från först Maud Olofsson och nu Annie Lööf. Vi vet också att Sverige har en unik naturresurs. De dagar när det mojnar och vinden vilar kan vi matcha detta med mer vattenkraft. Alla de andra dagarna när det blåser kan vi spara på vattnet.

Den senaste tiden har det varit ett insläpp av journalister i det drabbade området runt kärnkraftverket i Dai-Ichi, Fukushima. Utrustade med skyddsdräkter har de under korta stunder fått se det område där allt gängse liv är över. 70 000 människor har evakuerats för all framtid inom ett område på två mils radie. På samma sätt som i Tjernobyl`s närområde håller den vilda naturen på att återerövra förlorad mark. Grisar har ätit ihjäl varandra innan de alla dött. Kadaver efter kor hänger döda i sina kättingar och i benknotor och ruttna köttslamsor rotar de utmagrade hundar och katter som överlevt. I motorvägarnas asfalt och spruckna betongblock växer redan gräs och på de övergivna risfälten söker sly nya fästen. Hur havsbotten ser ut kan inte journalisterna dokumentera. På vidsträckta områden runt den evakuerade zonen är det förbjudet med ris- eller grönsaksodling.

I Sverige säger Fredrik Reinfeldt att vi måste ha en regering som ser in i framtiden. Ända fram till 2050, understryker han. Men när det gäller vår energiförsörjning har vi uppenbart inte en sådan regering. Vi har heller inte en sådan opposition. Håkan Juholt har vuxit upp i skuggan av verken i Oskarshamn och lär aldrig se solen…

Ser dessbättre på Facebook att Maj Wechselman är hemkommen från en resa till det drabbade området i Japan och ska ha med sig i bagaget en dokumentation som ska få oss att tänka till.

Det är mer än välbehövligt.

 

 

 

 

 

 

 

http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2011/11/20/fukushima-vad-hande-sen/

 

 

Lämna ett svar