Det finns två partier i vårt land som bestämmer regeringsbildandet. Det ena är Socialdemokraterna, det gamla arbetarpartiet – arbetarparti i den bemärkelsen att det fortfarande är arbetare som röstar på partiet. Politiken är däremot borgerlig, dvs den syftar till att bevara det rådande systemet.
Det andra partiet är det gamla högerpartiet, överklasspartiet som nu kallar sig de Nya Moderaterna och det nya arbetarpartiet. Politiken är fortfarande höger, men retoriken är tillrättalagd.
Så ser det ut. Övriga partier får profilera sig bäst de kan, men sluter upp kring de två stora, antingen som regeringspartners eller med parlamentariskt stöd. I trettio års tid har dessa två högerblock fört en politik enligt det nutida nyliberalt inspirerade konceptet.
Samma koncept som över hela den kapitalistiska världen fört till hög arbetslöshet, avregleringar, privatiseringar, ökade klassklyftor och försämrad offentlig välfärd. Det här är naturligtvis ingen politik som gynnar folkflertalet.
När därför ena blocket suttit i regering en tid så har missnöjet ökat och vad gör folk då? Jo, röstar in andra gänget så att de kan fortsätta med ungefär samma politik. Sen 80-talet har vi sett ett antal regeringar, av olika ytfärg, som tävlat med varandra om att göra tillvaron sämre för vanligt folk.
Precis som folk tröttnade på sossarnas högerpolitik tidigare så tröttnar man nu på den borgerliga alliansen. Därför går också siffrorna nu upp för Stefan Löfvén. En man vars parti nu är sysselsatt med att genomföra de borgerliga kraven på sänkta ungdomslöner.
Ja, det vill säga, det är Folkpartiet och Centern som gjort detta till en profilfråga. De försöker lägga sig till höger om Moderaterna för att synas. Moderater och socialdemokrater är kloka nog att inte vara för utmanande med sänkningen av ungdomslönerna.
Men i praktiken är det just vad de håller på att genomföra. Stefan Löfvéns eget fack, Metall, var första ut med att sluta avtal om sänkta ungdomslöner. Handels har nu följt i spåren för att vara arbetsköparna till lags och se till att avtalet inte översteg ”märket” på 2,6 procent.
Och sänkta ungdomslöner då – är inte det bra? Nej inte för nån. Det skapar inga fler jobb. Om ungdomar anställs så knuffas istället några andra ut. Det som händer är att vinsterna ökar för kapitalägarna. Fler jobb skapas istället genom en expansiv jobbpolitik till exempel genom att de rika får betala mer i skatt och fler kan anställas i offentlig välfärd där det skriks efter personal. Vilket i sin tur kan lyfta hela samhällsekonomin.
Vägen framåt för arbetare och vanliga löntagare är inte högerpolitik, inte i någon av de två varianterna. Det som behövs är motstånd och kamp underifrån kombinerat med en tredje politisk kraft, en anti-kapitalistisk vänsterpol. Det är det som måste skapas. Reorganisering av arbetarrörelsen.
Upptäck mer från Socialistisk Politik
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.