Förstärk kampen mot Covid 19 – låt oss lyfta blockaden mot Kuba

Uttalande från Fjärde Internationalens Politiska Byrå 

USA:s blockad mot Kuba är en kriminell handling eftersom den syftar till att hindra ett fritt samarbete kring hälsovård mellan Kuba och och länder som har begärt hjälp eller som vill stärka samarbetet med den karibiska ön.

Tillgång till utbildning (offentlig och gratis, från förskolan till universitetet) och sjukvård är en av den kubanska revolutionens största framsteg, som trots svårigheter, misstag och motgångar, finns och utgör en autentisk symbol.

För att få en uppfattning om det kubanska hälsosystemets styrka, räcker det med att jämföra några avgörande uppgifter. USA:s BNP per capita är 58 469 euro per år och 14,32% av USA:s BNP används till hälsovård. Detta land upplever nu en verklig sjukvårdskollaps som inte är svår att förstå; USA har tre läkare per tusen invånare (vilket ger en fingervisning om den brutala sociala ojämlikheten som kännetecknar samhället). Kubas BNP per capita är 7.470 euro och landet investerar 10,92% av sin BNP i hälsovård och har nio läkare per tusen invånare, enligt officiella uppgifter från 2019. Kuba är inte bara kapabelt att hantera pandemin i det egna landet, utan skickar hjälp utomlands.

Fram till den 19 april 2020 fanns konstaterade 1 035 personer smittade med corona virus på Kuba. Sedan epidemin började på Kuba har 34 personer avlidit av sjukdomen. Myndigheterna varnar för faran att epidemin kan spridas och intar på intet sätt någon triumfatorisk inställning. 

Det är möjligt att dödsfallen kan komma att öka avsevärt och att blockaden som Kuba drabbas av blir en förvärrande faktor eftersom den hindrar import av utrustning och mediciner som är nödvändiga för att hantera epidemin.

Men det är uppenbart att på Kuba görs en mycket mer jämn och effektiv fördelning av resurser jämfört med andra länder. Stödet till hälsovården har varit en grundpelare för det Kubas internationalistiska tradition, tack vare ett system som är 100 procent i offentlig regi. Vissa europeiska länder har varit tvungna att vända sig till Kuba för att be om hjälp att bekämpa pandemin. Italien, som har ungefär fyra läkare per tusen invånare och har en BNP per capita på 29 610 euro per år, eller Andorra, med en BNP per capita på 35 975 euro, har tvingats be det karibiska landet om hjälp på grund av grannländernas oförmåga och EU:s förlamning.

Enligt officiella uppgifter fanns det 2019 drygt 28 000 kubansk sjukvårdspersonal i 60 olika länder.

Hittills har Kuba skickat 21 brigader av vårdpersonal för att ansluta sig till nationellt och lokalt sjukvårdsarbete i 20 länder som nyligen begärt kubansk medicinsk hjälp för att bekämpa coronavirus. Dessa 21 brigader förstärker det medicinska arbetet i 60 länder där de redan tillhandahåller tjänster.

Under de senaste 50 åren har kubansk medicinsk personal genomfört uppdrag i 164 länder i Afrika, Amerika, Mellanöstern och Asien.

Kubas sjukvårdspersonal har samlad erfarenhet av denguefeber som regelbundet skakar ön, av ebolaepidemin i Sierra Leone, Guinea Conakry och Liberia (2014-2015) och av koleraepidemin i Haiti. Landet har också ingripit effektivt för att hjälpa offren i samband med jordbävningarna på Haiti, i Pakistan (2005) och Nepal (2015); i samband med översvämningarna och orkanerna i Centralamerika och Karibien. Detta är mycket värdefulla erfarenheter i den nuvarande situationen, något som bekräftats av Världshälsoorganisationen.

Kuba har även utvecklat en mycket effektiv produktion av mediciner och behandlingar mot olika epidemier. Det finns för närvarande inte något vaccin eller specifik behandling av Covid-19. Den kubanska läkemedelsindustrin garanterar produktion av beprövade och mycket effektiva läkemedel såsom interferon alfa 2b, utöver andra läkemedel som ingår i protokollet för att ta hand om patienter med denna sjukdom och eventuella komplikationer som kan uppstå. USA:s blockad mot Kuba är en kriminell handling eftersom den syftar till att hindra ett fritt samarbete kring hälsovård mellan Kuba och och länder som har begärt hjälp eller som vill stärka samarbetet med den karibiska ön. 

I ett uttalande från utrikesministeriet den 16 april 2020 hävdar de kubanska myndigheterna mycket riktigt att: ”om tillgången till teknik som vanligtvis är koncentrerad i de mest industrialiserade länderna, särskilt inom hälsoområdet, inte garanteras för utvecklingsländerna och om industriländerna inte osjälviskt och utan begränsningar tänker dela vetenskapliga framsteg och produkter kommer den stora majoriteten av planetens befolkning att vara lika eller mer exponerad än idag, i en allt mer sammankopplad värld”.

De har också helt rätt när man säger att: ”Politiskt motiverade tvångsekonomiska åtgärder mot utvecklingsländer måste elimineras och utvecklingsländerna befrias från den överväldigande och icke betalningsbara utlandsskulden samt befrias från internationella finansorganisationers hänsynslösa förmyndarskap. Om så inte sker finns ingen möjlighet att stå bättre rustade med andra svar på de ekonomiska och sociala ojämlikheter som, även utan en pandemi, dödar miljoner varje år utan att diskriminera barn, kvinnor eller äldre” (1)

Rent allmänt har coronakrisen visat att ryggraden i svaret på krisen har varit ländernas offentliga hälsovård och att den nyliberala politiken under de senaste 40 åren i allmänhet, och de senaste tio åren av åtstramning i synnerhet, betalar nu folken med tusen och åter tusentals liv. Ju större nedskärningarna har varit desto mer dramatisk har hälsovårdens kollaps varit. I Förenta staterna är kaoset större än i andra länder, inte bara på grund av regeringens extremt klassmässiga och reaktionära karaktär, utan på grund av att det inte finns något som liknar allmän gratis universell sjukvård.

USA har inte bara avvisat kubansk hjälp som i sig är en kriminell hållning – vilket kommer att kosta hundratals eller tusentals liv – utan sätter press på länder som har bett Kuba om hjälp att avstå från den. De reaktionära regeringarna i Brasilien, Ecuador och Bolivia har också repatrierat kubanska medicinska brigader.

Som om allt detta inte vore tillräckligt beslöt Trump den 15 april 2020 att avsluta USA:s bidrag till WHO vid en tidpunkt då denna FN-byrå spelar en viktig roll i kampen mot coronavirus.

Mot denna bakgrund hävdar Kuba att en internationell ansträngning utan politiska förbehåll är absolut nödvändig för att utveckla och dela vetenskaplig forskning och för att utbyta olika länders erfarenheter av förebyggande arbete, hur skydda de mest sårbara och metoder för socialt beteende. Detta hjälper till att förkorta pandemins längd och minska förlusten av människoliv.

Därför uppmannar Fjärde Internationalen alla revolutionära, progressiva och demokratiska krafter att stärka kampen mot blockaden mot Kuba och intensifiera solidariteten med det kubanska folket. Vi stöder fullt ut kubanska hälsoarbetares utländska insatser. Internationell solidaritet och utvecklingen av folkens internationalism är den enda vägen ut ur krisen. Ner med reaktionära regeringar som föraktar sina egna folks människoliv och främjar nationalism, rasism och krig som en väg ut ur krisen.

 Låt oss intensifiera kampen för att lyfta blockaden mot Kuba!

– Solidaritet, självbestämmande och internationalism!

– Våra liv är mer värda än deras vinster!

 

Fjärde Internationalens Politiska Byrå 

20 april 2020 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *