I två år har Maerskägda APM Terminals gått på offensiven mot de anställda på alla upptänkliga områden, från direkta brott mot semesterlagstiftning och vägran att erkänna Hamnarbetarförbundet som motpart, till försök att förbjuda fackliga symboler på hamnarbetarnas klädsel. För snart ett år sedan tog ett pressat hamnarbetarfack till stridsåtgärder. Sedan dess har ett intensivt propagandakrig från näringsliv och borgerliga opinionsbildare pågått – skrämmande nog med hjälp av regeringen som väljer att ignorera offensiven mot facket.
Att konflikten handlar om hur illa den privatiserade hamnen sköts av entreprenörer APM Terminals har media lämpligt nog glömt borg. I Göteborgs-Posten låter det som Hamnarbetarförbundet bryter mot fredsplikten, trots att APM Terminals vägrar teckna kollektivavtal med några andra än Transport och i Sveriges Radio (4/2) uttrycker arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sympati för hur svårt det är för arbetsköpare att verka när de tecknat kollektivavtal med facket, men ändå tvingas utstå stridsåtgärder. Att arbetsköparen vägrar teckna kollektivavtal med majoritetsfacket låtsas ingen om.
I propagandan framställs istället den lilla fackföreningen som den stora skurken och multinationella APM Terminals blir ett stackars offer som bara vill allas väl, och på något vis blir näringslivets och regeringens röst densamma. Bakom alla ord om ansvarstagande finns en containerhamn där personal lider under försämrade villkor och arbetsköparens godtycke – och där även kunder uttryckt djupt missnöje med entreprenörens skötsel.
Transportarbetareförbundet är förstås bundet av sitt kollektivavtal och kan inte vidta några sympatiåtgärder, men har inte heller visat sig villigt att ta Hamnarbetarförbundets sida i konflikten. Hamnarbetarförbundet bildades på sjuttiotalet som en utbrytning ur Transportarbetareförbundet, i protest mot förbundets toppstyre och maktkoncentration. Det är gammal ost som LO-fackets ledning tycks oroande villig att ge igen för.
På fronten, i försvar för rimliga arbetsvillkor kämpar Hamnarbetarförbundet – nu även motarbetad av en socialdemokratiskt ledd regering.
Samtidigt lanserar Kommunal en PR-kampanj för att återfå sitt skadade förtroende efter alla interna skandaler och påföljande medlemsförluster. Lösningen visar sig vara en mekanisk tupp som skall göra ledningen mer lyhörd på stämningarna bland förbundets medlemmar. Om de ger negativ feedback i sociala medier visar tuppen upp en ledsen smiley. Om de ger tumme upp blir tuppen glad. Obs! Detta är inte ett skämt.
Och ingenstans en insikt om att just det som Kommunal behöver kan finnas hos det Hamnarbetarförbund som LO i organisationsegoism vägrar stödja.
Veckans ledare i Internationalen
Upptäck mer från Socialistisk Politik
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.