All rikedom kommer från arbete…

”All rikedom kommer från arbete, och många gånger från hårt arbete. Volvos vinster och rikedomar kommer från vårt arbete i Volvos fabriker.”

Med denna sanning, som tål att upprepas varje dag men sällan förtjänar ens en notis i våra borgerligt ägda media, gick Tomas Johansson í onsdags ut  i ett angrepp mot Volvo Lastvagnars giriga ledning. Han jobbar som metallare och fackordförande för Grupp 30 i Tuves fabriker ute på Hisingen. Under många år min arbetskamrat. Men också vän och en del av den fackliga oppositionsrörelse som levt ute på verkstadsgolven under decennier. Hans rungande tal vid protestmötet mot företagets försök att kapa banden med en stor del av sina visstidsanställda är en facklig markering som förtjänar spridning. Här lägger jag därför ut talet i sin helhet:

”All rikedom kommer från arbete, och många gånger från hårt arbete. Volvos vinster och rikedomar kommer från vårt arbete i Volvos fabriker.

När Volvo sparkade tiotusentals arbetare för några år sedan började vinsterna raka i höjden när konjunkturen vände uppåt något år efter krisen. Men den riktiga skjutsen för vinsterna kom när företaget började återanställa folk, och då till visstidsjobb.

När nu försäljningen viker en aning kommer dråpslaget, 250 visstidsanställda skall ut från fabriken.

Allt färre arbetare jobbar ihop allt större vinster åt Volvo. Volvoledningen kombinerar nu också ihop detta med att använda de visstidsanställda som en slit- och slängvara som skickas in och ut i fabrikerna i takt med minsta förändring i orderingång och försäljning.

Volvoledningen gör ett stort nummer av att man inte varslar utan bara ”hanterar de visstidsanställda enligt avtal”. Detta är bara en lek med ord, vi går inte på sådant skitsnack. För sanningen är den att de visstidsanställda är arbetsmarknadens B-lag som Volvo och andra företag exploaterar när det går bra och skickar ut på gatan när försäljningen viker.

Därför är det vår förbaskade plikt att inte låta Volvo slå in en kil mellan oss som har så kallat fast jobb och ni som är visstidsanställda. Vi är alla arbetare och betalar lika mycket i fackföreningsavgift. Därför får ni visstidare inte lämnas i sticket.

Volvo är inget konkursbo som måste göra sig av med folk direkt när försäljningskurvorna viker en aning. Räknat från första kvartalet 2010 till dags dato är vinsten nästan 35 miljarder. Hör och häpna, det är under dessa 22 månader en vinst per månad på 1,6 miljarder. Vi jobbar i en formidabel vinstmaskin som inte har råd att behålla 250 visstidare här på Tuvefabriken. Är inte detta stor förbannad skam!

Att sysselsätta 250 visstidare under ett år, exempelvis genom utbildning, skulle kosta Volvo i runda slängar 100 miljoner. Vet ni hur mycket Volvos avgående VD Leif Johansson fått i pensionsavsättning under de år han jobbat på Volvo? Vet någon? Jo 100 miljoner.

Är inte detta helt otroligt, vi som jobbar ihop vinsterna står helt lottlösa medan Volvos avgående VD får 100 miljoner i pensionsavsättning. Herrar Volvodirektörer, kom inte och säg att det inte finns pengar, för då ljuger ni! Vi kanske skulle skicka ett litet mail till Leif och fråga om han inte skulle kunna tänka sig att kvitta sin pension mot att ni får stanna på firman ett år.

Skämt åsido, är det inte dags att arbetare och vår fackförening på allvar börjar ifrågasätta vart vinsterna går? Är det rimligt att aktieägare och höga chefer kammar hem det mesta medan vi som jobbar ihop vinsterna står lottlösa när försäljningen mattas av?

Var och varannan dag får vi höra från de höga direktörerna att ”Volvos viktigaste resurs är de anställda med sin kunskap och kompetens”. För en gångs skull måste vi hålla med ledningen att precis så är det. Vi är företagets viktigaste resurs av den enkla anledningen att det är vi som jobbar ihop rikedomarna. Men nu kommer vi till pudelns kärna. Vid första bästa tillfälle skickar företaget iväg de kompetenta arbetarna. Företaget säger en sak men gör det motsatta. Detta kallas för dubbelmoral.

Men vi skall jaga företagsledningen varje gång man babblar om ”de anställda som företagets viktigaste resurs.” Ja, men varför avsätter ni inte några ynka procent av era miljardvinster till att skapa möjligheter för oss arbetare att stanna kvar i företaget när det börjar bli sämre tider? Varför satsar ni inte på utbildning när försäljningen planar ut? Varför kan vi inte gå ner i arbetstid så att vi kan rädda våra arbetskamrater? Varför säger ni nej till fackets begäran om någon form av permitteringslönesystem? Varför är ni så snåla med avtalspensioner?

Vi arbetare och våra fackföreningar har under många år backat och förlorat i inflytande gentemot företagen. Det är dags att vi nu sätter klackarna i backen och säger: ” Nu får det vara nog! ”; ” Vi tar inte hur mycket skit som helst!”; ” Vi kräver vår rätt, vi accepterar inte att ni skickar ut 250 visstidsanställda från vår fabrik! ”,

Tack för mig…”

 

 

 

 

 

 

 

http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2011/11/07/all-rikedom-kommer-fran-arbete/