Palestina lever kvinnor och barn i apartheid – de blir fråntagna sina hem av bosättare, deras möjlighet att röra sig fritt i sitt eget land begränsas, kvinnor och barn blir fängslade och dödade. För varje dag som går hittar terrorstaten Israel nya sätt till övertramp på de mänskliga rättigheterna.I Afghanistan har kvinnorna raderats från det offentliga rummet – kvinnors och flickors rättigheter har blivit icke existerande under talibanernas styre. Vi har en pågående kvinnlig revolution i Iran där mullorna ingriper i kvinnors och flickors vardag. Där revolutionens bärare förföljs, bestraffas och mördas, där skolflickor utsätts för gasattacker och förtrycket fortsätter, för att män vill diktera över hur kvinnor ska klä sig. I Sverige har vi vuxna män, män som sitter som domare i Hovrätten som inte vet vad snippan är, det har fått oss att bli extremt upprörda och fått hela landet till att säga – jag vet vad en snippa är. Det var någon som sa att vi kvinnor har burit hela mänskligheten i våra magar inte ens det leder till att vi får en fungerande förlossningsvård.
I Sverige är vi inne i en lågkonjunktur och det blir inte bättre med högern som skär ner på välfärden och väljer att lägga pengarna på höginkomsttagare och att se efter företagsintressen. Tidöavtalspartiernas politik slår hårt mot de allra mest behövande, inte minst mot oss kvinnor. Det är den asylsökande kvinnan och hennes familj som misstänkliggörs och förvägras trygghet. Det är kvinnan som stannar i en våldsam och destruktiv relation, för att hon inte har råd att lämna. Det är den ensamstående mamman som får vända på varenda krona för att kunna få vardagen att gå ihop som drabbas /…/ Kvinnor tar ut föräldraledighet i större utsträckning än män. I Skåne tar män ut föräldraledighet i minst utsträckning när man jämför med resten av landet. Vi kvinnor arbetar ofrivilligt deltid i högre grad än män. I Malmö driver vi frågan om rätt till heltid, framför allt på arbetsplatser som domineras av kvinnor.
Om det är någon som bär bördan och tar ansvar när samhället brister så är det vi kvinnor. För varje steg vi tar i fel riktning, varje gång det implementeras nedskärningspolitik, blir det vi kvinnor som går upp och tar ansvar. Vi bär upp välfärden och gör det lilla extra för att vi vet vad effekterna blir. När styret i Malmö genomför sin nedskärningspolitik på skola, hemtjänst och socialtjänst, när barngrupperna på förskolorna blir större, så är det de anställda, mestadels kvinnor, som får bära det tunga lasset. När pandemin kom, när det var på bristningsgränsen, när sjukhusen fylldes av patienter så var det vårdpersonalen, till stor del kvinnor, som fick bära det tunga lasset. När man har ett minutschema på hemtjänsten och ska springa mellan brukare, när man arbetar i socialtjänsten och möter Malmös mest utsatta, när Arbetsmiljöverket larmar och arbetsbelastningen blir så hög att man som anställd blir sjuk … Ja, då dyker välfärdens kvinnor ändå upp och bär det tunga lasset.
Vi behöver inte applåder och hejarop.
Vi behöver rimliga arbetsvillkor.
Vi behöver lika lön för lika arbete.
Vi behöver rätt till heltid.
Vi behöver jämställdhet.
Vi behöver en feministisk politik och faktiska lösningar.
Vi behöver satsningar på välfärden – där vi välfärdsarbetande kvinnor har burit upp välfärden allt för länge.
Vi behöver permanenta uppehållstillstånd för barn och kvinnor på flykt.
Vi behöver säkra lagliga vägar.
Vi behöver en fungerande LSS-lagstiftning.
Vi behöver ett samhälle som erbjuder personer, framför allt barn med funktionsnedsättning, rätt till skäliga levnadsvillkor så att mammor och anhöriga inte går in och bär det tunga lasset när rätten till personlig assistans begränsas.
Vi behöver se till att ingen är hemlös i Malmö, framför allt inte barnfamiljer.
Vi behöver stoppa mäns våld mot kvinnor och barn – samhället måste agera för att vi som kvinnor ska kunna leva trygga och fria liv.
Vi behöver krossa patriarkatet.
Vi behöver sluta se på kvinnor som andrahandsmedborgare.
Vi behöver ett socialistiskt feministiskt samhälle.
Vänsterpartiets huvudsakliga mål är människans frigörelse från varje form av förtryck. För att uppnå detta räcker det inte med att avskaffa klassamhället. Patriarkatet måste och ska avskaffas. Tillsammans ska vi skapa ett socialistiskt feministiskt samhälle. Det mina vänner är våra politiska ledord och vår vägvisare i alla politiska beslut som fattas. Så när de är där och fattar beslut som gynnar de rika, som gynnar företagens intressen kommer vi att vara där och driva en politik för dina och mina intressen, för klimatet och för rättvisa. Krossa patriarkatet! Länge leve kvinnokampen!
Anfal Mahdi, Vänsterpartiet Malmö
Texten är baserad på det tal hon höll på Gustav Adolf torg den 8 mars i Malmö
Upptäck mer från Socialistisk Politik
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.