Ledare: Marknadshyror – mer än bara hyresnivåer

▶ Regeringen släpper in marknadshyror
▶ Strategisk nyckelfråga för högern
▶ Det krävs strukturomvandling från vänster

Rätten att hyra ska bli rätten att ta ut hyra. Det är en av effekterna nu när vi har en röd-grön regering som inte bara förvaltar högerpolitik utan faktiskt driver på en nyliberal strukturomvandling. En indirekt följd av att dogmatiska marknadsliberaler framställs som en ”ansvarstagande allierad” i kampen mot högerpopulismen. Nyliberalism säljs ju gärna in som en frihets-ideologi. Ofta framställs idag dessutom nyliberala ideologer som ett mjukare, humanistiskt alternativ till de auktoritära nationalistiska stämningarna. Men det är en falsk bild. För vari ligger det mjuka i att pressa igenom reformer som saknar demokratiskt stöd?
Det nyliberala samhällets frihet är kapitalets frihet. Frihet för den som äger att inte behöva ta hänsyn till andra intressen än den egna vinsten. Med följden att de samhällsgrupper som mest behöver få tillgång till nybyggda bostäder också utestängs från tillgång genom hyresnivåerna. Med följden att våra städer inkomstsegregeras ytterligare. Med följden att tanken på att hyra sin bostad blir än mindre lockande i relation till tanken på att äga den – det vill säga att skuldsätta sig för livet till banken. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har blivit en i praktiken drivande kraft i att avskaffa sin egen samhällsmodell, i fallet marknadshyror genom att Hyresgästföreningen tas ifrån sin funktion som förhandlare kring hyresnivåerna på all nybyggnation. Så totalt fastkörd i den enda vägens politik är det socialdemokratiska partiet.

Kortsiktigt kanske det syftar främst till att öka vinsterna för privata hyresvärdar, men den långsiktiga planen är förstås att öka ombildningstakten av hyresrätter till bostadsrätter. För en bostadsrättsinnehavare, med sitt livslånga åtagande att betala av lån till bankerna, tänker annorlunda än den som inte är lika intimt uppbunden mot marknadens fluktuationer. Hon börjar tänka borgerliga tankar, hon blir ett med den oro som ekonominyheterna berättar för oss att marknaden känner – och marknaden känner ju som bekant mest oro när någon vill inskränka dess frihet. Våra bostadslösningar handlar inte bara om den övergripande ekonomiska politiken, den formar också hur vi fungerar som individer, som politiska varelser. Livspusslet är nödvändigt för att upprätthålla ordningen. Den som har arbetar allt mer för att upprätthålla sin materiella livsstil skall inte ha tid att städa sin bostad själv, skall helst inte ha tid att göra något annat än att arbeta och konsumera tjänster. På så vis blir hon själv beroende av billig arbetskraft, av privata lösningar och av en aggressiv högerpolitik. Kort sagt. Marknadshyror är inte bara en fråga om rätten till en rimlig hyra på bostaden.

Det är därför ingen slump att den breda vänstern gärna ser hyresrätten som ”sin” boendeform, för även om vi inte skall romantisera hyresgästers situation i Sverige, eller ha illusioner om Hyresgästföreningens roll eller hur den mår som folkrörelse, så har en reglerad boendemarknad kunnat fungera som bromskloss i den nyliberala omvandlingen av Sveriges bostadsmarknad. Det är därför det är en så viktig strid för högern att ta och det är därför regeringens politiska bankrutt får så allvarliga följder.
Det finns dock en springande punkt för en vänster med ambitionen att göra sig till en verklig samhällskraft. Högerpolitiken har aldrig röstats igenom på egna meriter. Den har smugits in, etablerats genom parlamentariska uppgörelser, sålts in genom falsk marknadsföring. Inte ens i Stockholm finns det något brett stöd för marknadshyror. Att den skall drivas igenom ändå är bara ett av många led i avdemokratiseringen av det svenska samhället. Boendet är en central nyckel för vilken samhällsutveckling vi ser. En kampfråga för en vänster som inte bara vill bromsa utvecklingen utan också driva igenom en återdemokratisering av ekonomin och av politiken. Därför kan vänsterns uppgift inte bara vara att slå vakt om en reglerad hyresmarknad utan också för politiska lösningar som friställer hus- och bostadsrättsägare från marknadsväldets politiska tvångströja. Bostaden måste frigöras från marknaden!