I maj 2010 greps korpral Bradley Manning på en militärbas i Irak anklagad för att ha försett organisationen Wikileaks med hemlig information. Det mest omtalade dokumentet som Manning hjälpt Wikileaks att offentliggöra är den film där en amerikansk helikopterbesättning kallblodigt skjuter ihjäl tio civilpersoner, varav två fotografer från nyhetsbyrån Reuter. Filmen utgör ett av många makabra vittnesmål på de krigsförbrytelser USA:s krigsmakt begått i kriget i Mellanöstern, vilka står i bjärt kontrast till den bild av krigföring med klinisk precision mot islamska terrorister och för demokrati och mänskliga rättigheter som de styrande i Washington önskar visa upp för omvärlden.
Manning har sedan gripandet hållits fängslad 23 timmar om dygnet i en isoleringscell på 2,5 kvadratmeter där han berövats sina kläder, inte fått motionera och blivit förhindrad från att sova. När FN:s rapportör om tortyr, Juan Mendez, önskade träffa den unge korpralen i fängelset nekades han detta av USA. Nyligen blev Manning förflyttad till ett nytt militärfängelse där restriktionerna mildrats något, men där han fortfarande tvingas sitta i isoleringscell.
Mot bakgrund av den vidriga behandling Manning utsatts för i häktet försökte advokaterna i november 2012 förmå domstolen att upphäva åtalet om förräderi, mot att Manning erkände några av de mindre allvarliga åtalspunkterna. Den enda åtalseftergift domstolen medgav var att förkorta Mannings kommande fängelsestraff med 112 dagar. Åtalspunkterna för att ha hjälpt fienden kvarstår, vilket innebär att Manning riskerar livstids fängelse i den rättegång som är planerad att inledas i juni 2013.
Rättsprocessen mot Manning blir ett substitut för USA att straffa Wikileaks grundare, Julian Assange, som för närvarande befinner sig utom räckhåll för USA:s myndigheter på Ecuadors ambassad i London. Genom att åtala en officer med låg militär grad hoppas USA:s makthavare kunna avskräcka andra anställda i krigsmakten från att läcka uppgifter om folkrättsbrott som de militära styrkorna gjort sig skyldiga till i det så kallade kriget mot terrorismen. Värt att notera är också att ingen av åtalspunkterna som andragits mot Manning innehåller anklagelser om att han skulle ha spridit osanna eller förfalskade uppgifter om USA:s krigföring.
Bradley Manning kan i nuläget, vid en fällande dom i militärdomstolen, räkna med ett mycket långt fängelsestraff. Men eftervärldens dom kommer att prisa den unge korpralen för att han – i likhet med israelen Mordechai Vanunu som avslöjade sitt lands hemliga kärnvapenprogram – vågade följa sitt samvete och visa civilkurage gentemot sitt fosterlands unkna krav på nationalchauvinism och kadaverdisciplin.
Upptäck mer från Socialistisk Politik
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.